cinderella.blogg.se

det har varit en riktigt trevlig kväll. bakade kakor och åt dem (inte alla, så nu har jag lagrat ifall nån kommer på besök *hint*), sen stoppade vi in mitt nya minneskort (från ullared) till ps2 och spelade lite, och kollade sen på grease! (också från ullared).

nu har också första kursboken inför hösten anlänt. den verkar så spännande att jag vill börja läsa den på en gång, men så nördig är jag inte. den handlar om the psychology of behaviour at work och jag känner att jag kommer kunna relatera till den SÅ mycket.

ullared blev visst för mycket även för en shoppingrutinerad dam som jag, kom hem råförkyld i fredags kväll och det har jag varit sen dess. har inte direkt haft jätteproblem med att fördriva tiden i helgen eftersom det är VM!! jag lyckas på nåt sätt ofta pricka in mina sjukdomar vid stora idrottsevenemang har jag märkt. kanske mitt undermedvetna som vill ge mig en godtagbar anledning att ligga i sängen och glo på tv. psyke och soma you know...man brukar ju prata om att sjukskrivningarna ökar när det är os och vm, att folk fuskar för att kunna följa det. men det kanske är fler som jag som faktiskt BLIR sjuka?

igår var jag och min karl i ullared. det var faktiskt hans förslag, något han säkert ångrade sedan, liksom alla andra män som suckande hängde över sina kundvagnar medan flickvännerna tittade bedjande och frågade om de fick ta en vända till. men så himla bra tycker jag nog inte att det där stället är. kläderna är verkligen inget att ha, matvarorna är ju billiga men känns mest till för dem som bor i närheten. man åker inte dit bara för matens skull. elektronik och sånt verkade helt okej, och kanske de avdelningar vi inte tittade på - barnkläder och leksaker. jag köpte lite hudvårdsprodukter till halva priset jämfört med "vanlig" butik, en flugsmälla, disksvampar, jordnötsringar och annat smått och gott som jag egentligen inte behövde men "det var ju ändå så billigt". och så köpte jag en billig kopia av de där gummiskorna med hål i. första gången jag såg dem skrattade jag högt och sa att jag aldrig nånsin skulle ta på mig ett par för att de var så fula, så nu känner jag mig lite kluven. men ingen kan faktiskt förneka att de är grymt sköna. för det är de. så det så.

ända sen jag flyttade hit har jag tänkt att jag ska åka runt till ändstationerna med spårvagnarna och se hur det ser ut i min omgivning. häromdagen påbörjades detta men det blev bara till två stationer för det var rätt varmt på vagnen. nu har jag iaf varit vid östra sjukhuset och angered centrum. inte särskilt imponerad av nån av platserna eller vägen dit. vägen till angered bestod mest av gräs och väldigt få stopp, väl framme tornade det upp sig massa fula bruna hus som jag inte hade lust att undersöka närmre. vägen till östra sjukhuset var okej fram till härlanda kanske men sen kändes allt förvånande nog bara skabbigt, och själva sjukhuset liknade husen i angered centrum men var något gråare. men nu vet jag hur det ser ut iaf. nästa gång jag får lust är planen att ta mig till tynnered och länsmansgården.

när man är student är det ofta svårt att beräkna hur mycket man kommer att arbeta under ett helt år, vilket också gör det svårt att veta hur mycket man kommer att tjäna. blir man sjukskriven måste man lämna dessa uppgifter till den myndighet som omtalades i det förra inlägget (den myndighet jag inte vill namnge eftersom det där med att spränga i luften kanske kan tolkas lite hotigt), och här stötte jag då på problem. jag gick till ett av myndighetens kontor för att få hjälp med detta och de rådde mig att skriva alla mina uppgifter på en bilaga där jag tydligt förklarade min situation (som kompliceras ännu mer av att jag har två jobb). jag gjorde den tydligaste tabellen i världshistorien och räknade ut exakt hur mycket pengar jag förlorar under min sjukskrivning. TVÅ VECKOR efter att alla papper skickades in ringer en typ från myndigheten och säger att han behöver ännu mer papper, och skickar några blanketter som mina arbetsgivare ska fylla i. papprena anländer och på dem ska ifyllas: årslön och arbetstid per år! jag ringer typen och försöker på ett trevligt och sakligt sätt förklara att anledningen till att dessa uppgifter inte fylldes i på den ursprungliga blanketten är att INGEN VET vad som ska stå i rutorna, och att jag därför skickade in en egen bilaga. men nej, uppgifterna måste in. tydligen är det viktigare att veta vad jag tjänar under ett helt år än vad jag skulle tjänat den perioden jag är sjuk. jag går till arbetsgivare no 1 som inte har nån aning om hur han ska fylla i men får höfta till det hela lite grann.. vad ska man göra liksom..? 10 minuter efter att jag lämnar arbetsgivare no 1 ringer typen från myndigheterna och meddelar att han INTE har SETT alla papper jag skickade från början, att dessa är tillräckliga, och att det papper jag just fått ifyllt kan kastas i papperskorgen. jag undrar om spränga i luften verkligen räcker för att jag ska känna mig tillfredsställd.

man känner sig inte helt frisk i huvudet efter en sådan process... och så undrar man varför det tar så lång tid för människor att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning.

inser att jag inte bloggat på ca tre veckor. först gick jag in i ett lätt depressivt tillstånd och surade i en vecka efter att ha varit hos mitt sista hopp - the sjukgymnast - som sa att allt på mig ser bra ut och att hon tyvärr inte kan hjälpa mig. sen åkte jag till stockholm och var för första gången denna sommar lite upptagen. det blev bara en dryg vecka men det kändes som att jag hann med en hel del. har även kommit till några insikter; jag vill aldrig tillbaka till mitt gamla jobb, en viss myndighet borde sprängas i luften, och hundar är äckligare än katter. det kändes extra svårt att åka från vännerna denna gången. vet inte varför, kanske för att vi inte har nån idé om när vi kommer ses nästa gång, eller för att linda ska flytta och jag börjar inse att allt kanske inte ser likadant ut den dag jag eventuellt kommer tillbaka.

denna sommar har varit den tråkigaste nånsin. den började bra med bröllop och ölandssemester, en trevlig första vecka i sthlm, sen blev allt bara jobbigt och ensamt. behöver jag säga att jag längtar till skolan börjar?

igår var i princip den första någorlunda somriga dagen i göteborg sen jag åkte härifrån i början på juni. med någorlunda somrig menar jag knappt 20 grader och rätt blåsigt - men sol! detta firade ola och jag genom att bevittna solnedgången på en klippa vid havet, iklädda tjocka tröjor och med en filt runt oss..
idag sitter jag här med rinnande näsa, irriterad hals och en begynnande huvudvärk. jag borde förstått det - jag har ju faktiskt tränat på sistone, och när jag gör det tål jag ingenting. men men..... förhoppningsvis går det över tills jag åker till stockholm nån gång nästa vecka, och då kanske jag slipper bli sjuk där (som jag alltid blir annars).