cinderella.blogg.se

nu är man hemma i vardagen igen. idag började skolan och jag har handlat enbart nyttiga matvaror för 400:-. norgeresan är genomförd och själva resan dit och hem kändes lika lång som hela vistelsen, och jag har under tiden märkt av några mindre önskvärda sidor hos mig själv.
jag bestämde mig till slut för att ta den sista spårvagnen på natten och sen hänga på dygnet runt-öppna shell medan jag väntade på bussen. det kändes inte så farligt. men när jag kom fram körde bussen in precis samtidigt så det var bara att gå på. den var full av indiska barn som låg tvärs över sätena så jag fick sätta mig bredvid en dansk och kunde inte sova på hela resan. jag var ju då ca 45 minuter för tidig och tydligen den enda som hade förbokat biljett så busschauffören tyckte att jag var lite rolig. sen var jag typ den enda som använde bältet i bussen, typiskt mig men jag undrar såklart vad folk tänker med.

anlände till oslo 6.30 och däckade över min väska på bussterminalen - misstänkt likt incidenten på en kyrkogård i östersund. kl 10 gick nästa buss, även denna med företaget lavprisekspressen (lågprisexpressen) och med en trevlig förare som hette terje. efter en evighet och några trevliga naturupplevelser, som jag missade att ta kort på för att jag var nyvaken, kom jag äntligen fram till hemsedal. sov lite till i olas säng och sen var vi på dyr restarurang på fjället. för övrigt tog vi det ganska lugnt och promenerade lite i byn och sånt där. en dag åkte vi skidor, jag kände mig sämre än jag tycker att jag brukar vara. antingen var det för svåra backar eller så blev jag stressad av att jag ville impa på min kille. men men.. varken mitt eller hans tålamod var särskilt stort och vi kan lämna övrig information kring detta därhän.

jag hade såklart planerat hela min resa in i minsta detalj och hade på hemresan en halvtimmes väntetid på bussbyte i oslo. men då fick lavprisekspressen för sig att ändra sin avgångstid så att bussen kom fram 40 minuter senare. så då fick vi först krångla med att avbeställa den biljetten vilket man egentligen inte fick, och sen försöka hitta en annan buss. jag hatar sånt här och det är just av den anledningen jag planerar i god tid. nu hade jag ingenting för min framförhållning, och vidare krångel och diverse otydlighet från de norska bussbolagens sida ledde till att min neuroticism yttrade sig i sin kraftigaste form. jag kände mig normal igen när jag till slut kom till oslo och fann ett välbekant gult lysande M. är aningens sur på lavprisekspressen trots den trevliga föraren terje. men nu när jag vet hur det funkar och är lite mer övertygad om att allt till slut löser sig är det inte omöjligt att jag åker dit en gång till. såhär fint var det iaf: (tyvärr gör inte de skräckinjagande bergen sig rättvisa på den här bilden. väldigt stora var de.)