äntligen här

nu är det äntligen här, efter stora påtryckningar, inlägg nr 143!
ja jag har blivit en tråkig o-bloggare, men ena stunden känns det som att det inte händer ett dugg som är värt att skriva om, och ibland känns det som att det händer så mycket att jag inte vet var jag ska börja.
jag har gått en månad i skolan. det går bra hittills, förutom att jag var sjuk en vecka och hamnade efter i min läsning. men men, hemtenta hägrar på onsdag så då spelar det ingen roll om jag kommit ikapp eller inte, den måste göras ändå. jag går i en klass på 76 personer, det är lite konstigt, de borde delat upp den i 2 eller 3 klasser. jag vet fortfarande inte vad alla heter. men det finns inte nån jag inte gillar, ni vet en sån där som man tänker "åhh nej varför hamnar vi i samma grupp igeeeen". just nu borde jag, istället för att blogga, göra min andra seminarieuppgift. denna går ut på att granska två tidningsartiklar som belyser en aspekt av arbetsliv och generation, och beskriva vilken förklaringsmodell man använder sig av. det är en ganska bra sammanfattning av vad för slags grejer vi sysslar med just nu. på en förläsning häromdagen pratade vi om varför ungdomar nuförtiden har svårare att komma in på arbetsmarknaden. följande är ett citat från någon som hade analyserat arbetsgivares inställning till ungdomar:

"Alla arbetsgivare har heller inte en entydig positiv bild av ungdomar. Ungdomar anses ofta vara för ombytliga. De börjar plugga, de reser till Indien, de blir förälskade och flyttar till Göteborg."

kände mig lite träffad....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback